CFP för temanummer av Tidskrift för genusvetenskap 2019
2018-11-01 14:10:16
Tema: Abort och reproduktiva val
Gästredaktörer Elizabeth Kella och Helena Wahlström Henriksson
Reproduktiva rättigheter, och abort, är ett klassiskt område för feministisk aktivism och politik, likaväl som för feministiska studier. I Sverige var beslutet om fri abort fram till graviditetsvecka 18 utan angivande av skäl, och möjligheten till sen abort efter särskild prövning, resultat av den kamp som förts av bland annat kvinnorörelsen Grupp 8. Vid tiden för beslutet (1974) fanns bred konsensus i frågan över partigränser. Även i USA rådde fram till sent 1960-tal utbredd acceptans för abort under tidig graviditet (Gordon 2002); från 1970-talet blev frågan om kvinnors rätt till abort alltmer politiserat. I ett globalt perspektiv är rätten till abort dock långtifrån en självklarhet (WHO räknar med att mellan 5–13% av mödradödligheten kan härledas till ”unsafe abortions”). Men även där abort i generationer betraktats som en given rättighet av många – som i Sverige – ifrågasätts och debatteras abort och kvinnors reproduktiva val alltmer.
Under den svenska valrörelsen 2018 har frågan om begränsningar i aborträtten lyfts av mer än ett riksdagsparti. Detta har föregåtts av debatter under de senaste åren, bland annat om en samvetsklausul för barnmorskor och gynekologer. Samtidigt har aborträtten under senare år begränsats i länder som USA, Ungern och Polen, men utökats i Irland. Ibland är begränsningar av aborträtten uppenbart sammanlänkade med en etno-nationalistisk politik, ibland med religion och religionsfilosofi; i båda fallen handlar begränsningarna av kvinnors reproduktiva val om politik som förs utifrån patriarkala perspektiv, vilket fortsatt gör abort och reproduktiva val till en central fråga för feministisk forskning.
Abort är en praktik som å ena sidan ställer existentiella, etiska, medicinska och juridiska frågor på sin spets. Det är också en praktik som berör väldigt många kvinnors levda erfarenheter. I Sverige genomförs exempelvis cirka 35 000 aborter per år. Forskning visar att kvinnor som genomgår aborter utgör en mycket heterogen grupp, ofta är mödrar (Luker 1985), och som regel upplever beslutet som en lättnad (Kero 2005). Abort och reproduktiva val gestaltas och diskuteras också i kulturen, i konst, litteratur, film, och digitala medier; inom humanioraforskningen är detta dock ett relativt underrepresenterat område (se dock Lennerhed 2008, 2017).
Hittills har det i TGV endast publicerats ett fåtal artiklar som fokuserar på abort (se till exempel Sinding Aasen 1991; Lennerhed 2013). Vi föreslår ett specialnummer på temat, och söker nu artiklar om abort och reproduktiva val. Bidragen kan behandla Sverige eller andra geopolitiska kontexter, med fokus på exempelvis:
abort som levd erfarenhet; abort i litteratur, film, sociala medier, eller andra medierade framställningar; abort i politiska eller aktivistiska diskurser; historiska och/eller transnationella perspektiv på abort; abort och affekt; intersektionella perspektiv på abort; abort i sexualupplysning/sexualundervisning; abort i medicinska diskurser; medicinska perspektiv på abort; abort i juridiska diskurser; juridiska perspektiv på abort; könade perspektiv på abort; transperspektiv på abort; abortens fenomenologi; moderskap och abort.
Vi förutsätter att insända bidrag är grundade i kritisk genus-, feministisk-, eller sexualitetsteori, och/eller annan teori relevant för TGV. Vi uppmuntrar samskrivna vetenskapliga artiklar. Vi uppmuntrar även textbidrag till ”Frispel”. Se TGV:s hemsida för mer information. Gästredaktörerna förbehåller sig rätten att välja bland insända bidrag.
Abstract (300 ord) och en kort biografisk not (75 ord) insänds till gästredaktörerna Helena Wahlström Henriksson helena.henriksson@gender.uu.se och Liz Kella liz.kella@sh.se senast den 15 december 2018. Svar om att artikelförslaget accepteras meddelas senast den 15 januari 2019.
Fullständiga artiklar insänds senast den 15 juni 2019. En sedvanlig dubbelblind granskningsprocess sker därefter, i enlighet med TGV:s praxis. Målsättningen är att temanumret publiceras vintern 2019.
Kallelse till årsmöte
2018-04-13 20:27:24
Kallelse till årsmöte 2018 för medlemmar i Föreningen Tidskrift för genusvetenskap
Tid: Torsdag den 3 maj 2018, klockan 13.00–17.00. Själva årsmötet äger rum klockan 13.00–15.00. Därefter mingel och firande av årets första nummer.
Plats: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Villavägen 6 (Afrikahuset, Botaniska trädgården), Uppsala.
Föranmälan: För att anpassa lokal samt mingeltilltugg och dryck önskar vi att du föranmäler dig på tegeve@gender.uu.se. Skriv ”Årsmöte” i ämnesraden.
Dagordning:
1. Årsmötet öppnas.
2. Ordförande, sekreterare och justeringsperson för mötet utses.
3. Röstlängd upprättas.
4. Godkännande av dagordning.
5. Bokslut och revisors rapport presenteras.
6. Verksamhetsberättelse från verksamhetsåret 2017 presenteras.
7. Ansvarsfrihet för styrelsen.
8. Val av redaktörer, redaktionskommitté, ansvarig utgivare, styrelse och revisorer.
9. Stadgeändring.
10. Motioner.
11. Övriga frågor.
Välkomna önskar
Karin S. Lindelöf, Camilla Flodin och Anna Bark Persson
Nyvalda redaktörer
2017-05-15 11:41:29
Från och med årsskiftet 2017/2018 tillträder Renita Sörensdotter och Karin S. Lindelöf. De är båda lektorer i genusvetenskap vid Uppsala universitet men med olika disciplinära bakgrunder; Renita disputerade i socialantropologi och Karin i etnologi.
Omvald styrelse
2017-05-15 11:41:09
Vid Föreningen TGV:s årsmöte den 4 maj valdes sittande styrelse om. Styrelsen leds även fortsättningsvis av ordföranden Anne-Charlott Callerstig.
KVINNSAM firar 150 000 referenser
2017-03-08 14:24:21
Databasen KVINNSAM produceras av KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek. Databasen används av studenter, forskare och allmänhet som söker litteratur inom kvinno-, mans- och genusforskning.
I samband med den Internationella kvinnodagen den 8 mars har databasen uppnått 150 000 referenser, vilket gör den till Nordens största referensdatabas inom kvinno-, mans- och genusforskning. KVINNSAM är på flera sätt unikt i sitt slag; den är fri för alla att söka i utan kostnad och dessutom internationellt användbar då ämnesord anges på både svenska och engelska.
En stor del av de resurser som produceras vid KvinnSam kan nås och användas av alla via webben, där man bland annat kan ta del av
- Databaserna KVINNSAM, GREDA, GENA och JÄMDA
- Kvinnohistoriska portaler
- Digitaliserade äldre kvinnotidskrifter och fotografier
För att veta mer, besök www.ub.gu.se/kvinn
