Närvarande och frånvarande fäder. Intersektionella perspektiv på jämställdhetsstrategier i svensk mödravård
Anna Bredström och Sabine Gruber

Drottningens kropp och vetenskapens pris
Hillevi Ganetz

"Invandrarkvinna", "svensk" och "jämställd". Om kategoriell komplexitet och (o)synliggörande i utbildning, politik och arbete
Marie Carlson

I dialog. Intersektionella läsningar av hemhörighet, migration och kunskapsproduktion. 
Anna Lundberg och Fataneh Farahani

Frispel: Undervisning i idrott och hälsa. Mellan traditionella könsnormer och religionsfrihet
Håkan Larsson

Tillbaka

38 (3): Gränser och korsningar

Tidskrift för genusvetenskap har denna gång temat Gränser och korsningar, vilket utgör två av oändligt många sätt att benämna vad som i det närmaste kommit att utgöra feministisk forsknings kanon, om en sådan kanon nu existerar, nämligen (olika former av) intersektionalitet.                                          

Intersektionalitet i olika former, versioner och tolkningar har under en lång tid utgjort en central del av den feministiska forskningen och ett antal internationella vetenskapliga tidskrifter har haft temanummer kring detta. I Sverige etablerades begreppet för snart 15 år sedan, och TGVs föregångare, Kvinnovetenskaplig tidskrift, var då en viktig arena för diskussion om innebörder och tillämpning i forskning. 2005 publicerade KvT ett temanummer om intersektionalitet och temaredaktören undrade retoriskt vad intersektionalitet kunde användas till. En del av svaret går att finna i detta rykande färska nummer av TGV.

 I föreliggande nummer belyses intersektionalitet utifrån teori och metod, politiska interventioner, samt utifrån tillämpning i praktisk verksamhet. Numrets artiklar understryker betydelsen som begreppet fått inom genusforskningen. Men det är inte bara intersektionerna – korsningarna – som är diskuteras, utan också de gränser som framträder och som utgör såväl konkreta som abstrakta hinder för jämlikhet och intersektionell jämställdhet i teori och praktik.

I Anna Bredström och Sabine Grubers artikel visas tydligt vikten av intersektionella förståelser i praktisk verksamhet;  svensk mödravård. De åskådliggör hur föreställningar om olika etniska bakgrunder ger olika förhållningssätt till enskilda personer och grupper, liksom tolkningsramar för olika personers beteenden. De menar därför att intersektionalitet som perspektiv måste finnas med vid jämställdhetsintegrering (som den inom mödravården), därför att den annars riskerar att reproducera rasifiering och bli diskriminerade.

Hillevi Ganetz visar i sin artikel hur kön, klass, vithet och nation är intimt förknippade med dels varandra, och dels med vetenskap(sproduktion). I artikeln utgör den svenska drottningens kropp en sorts lins som möjliggör en diskussion om hur multipla maktordningar korsar varandra i en vetenskapscentrerad kontext. Ganetz visar hur fokuseringen på drottningens kropp i den TV-sända Nobelbanketten normgör en tyst, moderlig, passiv och respektabel femininitet, och omöjliggör en vetenskapande femininitet.

Marie Carlsons gör i sin artikel en kritisk granskning av konstruktionen av framför allt kategorin ”invandrarkvinnan” i texter om SFI, liksom av texter använda i själva undervisningen. Carlson visar hur stereotypa och homogeniserande föreställningar om ”invandrare” i allmänhet och ”invandrarkvinnan” i synnerhet, bidrar till att låsa fast individer i kategorier som osynliggör personerna bakom, och som därför också kommer misslyckas med att se olika personers potential. Carlson visar också på motståndet mot kategorierna, bland dem som placeras i dem, men beskriver gränserna i kategorierna som svåra att forcera.

 Anna Lundberg och Fataneh Farahani för i sin artikel en dialog med varandra och utbyter vad de benämner ”forskningsbaserade tankar” om intersektioner mellan genus, geografi, positionering, rasifiering och sexualitet. Den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adiches presentation vid en TED (Technology, Entertainment Design)-konferens 2009 bildar utgångspunkten för dialogen mellan Lundberg och Farahani. Författarna skriver inte enbart om intersektionalitet, de också gör intersektionalitet: dialogen mellan de två forskarna genomförs som en praktisk övning i självreflexivt och kritiskt intersektionellt tänkande.

Frispelet i detta nummer belyser den aktuella diskussionen om ”sam- eller särundervisning” i skolämnet idrott och hälsa, utifrån genus och intersektionella perspektiv. Håkan Larsson tar utgångspunkt i anmälningen av den religiösa friskolan Al-Azharskolan till Skolverket, och menar att den efterföljande diskussionen har kommit att handla om homogeniserande och traditionella könsroller, istället för att fokusera på innehållet i undervisningen som sådan.