Abort – vems rättighet? Om samtida abortdebatter i Sverige
Nadia Feshari och Caroline Karlsson

Från medicinskt avfall till rättighetsinnehavare. Framväxten av värdekonflikter kring aborterade foster i Sverige
Solveig Jülich och Helena Tinnerholm Ljungberg

”Varför vi är där vi är idag” Samtal med barnmorskor om abortskildringar i litteraturen
Margaretha Fahlgren, Christine Rubertsson och Anna Williams

Att välja fritt bland få alternativ. Unga kvinnors upplevelser av risk och ansvar i preventivmedelsrådgivning
Lisa Raeder

Abortören är en kvinna. Om Helga, lagen och skammen i det svenska 1940-talet
Lena Lennerhed

Heder och vanära i folkhemmet. Reproduktiva val och abortskildringar i svensk 1940- och 50-talslitteratur
Therese Hellberg

Frispel: Det kvinnliga ansvaret (ur 100 om dagen)
Anna Bengtsdotter

Ansvaret för den egna kroppen som främmande
Lisa Folkmarson Käll

Alene med ansvaret for beslutningen om abort
Marianne Kjelsvik

Dags att ta snacket?
Maja Bodin

Abort som ligestillingsredskab 
Karen Sjørup

Tillbaka

TGV 40 (3-4): Abort och reproduktiva val

Globalt är abort är en central feministisk fråga, en fråga som involverar makt och självbestämmande, kroppar och reproduktion, medicin, politik, juridik, men också livsberättelser och konstnärlig gestaltning. En startpunkt för temanumret var vår undran om hur och var abort är ett fokus inom genusforskningen i Sverige idag. Vi som är gästredaktörer har båda vår bakgrund inom amerikanska litteraturstudier och American Studies, och har länge arbetat med ideologikritisk kulturanalys med fokus på kön, ras och klass. Som kulturvetare hade vi en förväntan om att fler bidrag skulle behandla just kulturella representationer; som amerikavetare bär vi på ett förgivettagande om att abort är en hett debatterad politisk och sociokulturell fråga och ett centralt fokus för feministiska och intersektionella studier.

TGV fungerar som en central arena för genusvetenskap och genusforskning i Sverige (och, delvis, Norden) sedan flera årtionden. Genom tidskriftens fyrtioåriga historia har det hittills endast publicerats ett ytterst fåtal artiklar som fokuserar på abort (Sinding Aasen 1991; Lennerhed 2013). Är detta då representativt för genusforskningen i Sverige? Eftersom det trots allt är långtifrån alla som identifierar sin forskning som genusforskning/genusvetenskap som publicerar sig i TGV (se Henriksson och Olsson 2018), föreslog vi ett specialnummer på temat, i hopp om att få en tydligare bild av huruvida forskning pågår.

Som svar på detta upprop fick vi flera intressanta bidrag, och kan nu presentera ett temanummer med sex vetenskapliga artiklar som metodologiskt sträcker sig från intervjuer till textanalys, och ifråga om disciplinära hemvister blandar perspektiv från idéhistoria och statsvetenskap, likaväl som (multi)disciplinära utgångspunkter. Samtliga bidrag handlar om den svenska kontexten, men fokuserar olika historiska skeden under 1900-talet och 2000-talet

Vi inleder med en artikel med fokus på samtiden. Nadia Feshari och Caroline Karlsson, masterstudent respektive doktorand i statskunskap, granskar och problematiserar politiska debatter om abort och abortvård i Sverige runt 2014. Det handlar om hur politiska debatter som vill begränsa aborträtten genom att införa samvetsklausul eller minska tidsfönstret för fri tillgång till abort aktiverar bilder av ”fostret” och ibland av ”barnmorskor”, men avhåller sig från att tala om abortsökande kvinnor, medan debattinlägg till försvar för kvinnors rätt till abort sätter kvinnor i centrum, men undviker att tala om embryo eller foster. En diskursiv konstruktion av fostrets ”personskap” är alltså centralt i argumenten för en begränsad tillgång till abort i Sverige, vilket känns igen från politiska debatter i bland annat USA.

Solveig Jülich och Helena Tinnerholm Ljungberg, båda idéhistoriker, står för nästa artikel, som är ett bidrag inom medicinsk humaniora. De undersöker de olika sätt som abortmaterial betraktats och behandlats genom vad de definierar som tre ”avfallsregimer” under 1900-talet, vilka alla omfattar en särpräglad syn på embryot och fostret som kommer till uttryck i till exempel lagstiftning, vårdpraktiker och politiska debatter. Artikeln belyser också hur subjektspositioner skapats (eller inte skapats) för kvinnorna som söker abort i denna hantering. Studien utgår bland annat från begreppet ”reproduktiv styrning” och bidrar till att synliggöra intressekonflikter och maktordningar som kringgärdat abortpraktikerna och i förlängningen även kvinnors reproduktiva valmöjligheter.

Medicinsk humaniora, närmare bestämt ”narrative medicine” står i förgrunden även i bidraget från litteraturvetarna Margaretha Fahlgren och Anna Williams, samt Christine Rubertsson, reproduktiv hälsa. Deras artikel utgår från ett projekt med fokus på barnmorskors reflektioner utifrån gemensam litteraturläsning av abortskildringar i skönlitteratur och själv/biografier (inklusive utdrag ur Bengtsdotters 100 om dagen och ur Inga-Lena Larssons roman Vide ung, den senare ingår även i urvalet hos Hellberg, vars bidrag presenteras nedan). Boksamtalen gav barnmorskorna nya perspektiv och möjliggjorde diskussion om normer, praktiker kring bemötande av abortsökande kvinnor, samt det egna arbetet inom abortsjukvården.

Lisa Raeder, som har en MA i genusvetenskap och nu är doktorand i befolkningshälsovetenskap, bidrar med en studie som fokuserar graviditetsprevention och preventivmedelsrådgivning. Med utgångspunkt i intervjuer med en grupp kvinnor i tjugoårsåldern undersöker artikeln hur den ”riskfyllda” fertila kvinnliga kroppen konstrueras i rådgivning och förskrivning av hormonella preventivmedel. Utifrån teoretiska utgångspunkter i begrepp som performativitet (Judith Butler), biomakt (Michel Foucault) och risk (Deborah Lupton) resonerar artikeln kring de betydelser hormonella preventivmedel har för de unga kvinnorna, och konstaterar att dessa kommit att symbolisera ofrihet snarare än frihet, framför allt på grund av den obalanserade ansvarsfördelningen mellan män och kvinnor i heterosexuella relationer.

Idéhistorikern Lena Lennerhed, vars tidigare studier om abortpraktiker och abortskildringar i svenskt 1900-tal är centrala för humanioraforskning om abort i svensk kontext, bidrar här med en historisk fallstudie om Helga, som 1942 dömdes för att ha utfört olagliga aborter på 11 kvinnor. Med hjälp av de knapphändiga källorna angående Helga och andra kvinnliga abortörer skildrar Lennerhed praktiker, risker och villkor för abortörerna och de hjälpsökande kvinnorna.

Therese Hellberg, som är doktorand imedie- och kommunikationsvetenskap, analyserar abortskildringar i svensk skönlitteratur från 1940- och 50-talet, en tid då den svenska staten understödde reproduktionen av det svenska ”folkhemmet” genom att uppmuntra rätt sorts kvinnor att föda rätt antal barn, och finner att gestaltningen av abort är sammankopplad med kvinnans roll i byggandet av folkhemmet i Sverige.

Journalisten Anna Bengtsdotters bok om berättelser och tankar om abort heter 100 om dagen (2017), vilket refererar till antalet aborter i Sverige. Temanumrets ”frispel” utgörs bland annat av kapitlet ”Det kvinnliga ansvaret” ur Bengtsdotters bok, och vi är mycket glada över att hon vill medverka med sin text, och tacksamma för att Leopard förlag tillåter oss att trycka kapitlet i TGV. Utöver Bengtsdotters kapitel ingår även reflektioner från några forskare med olika kritiska perspektiv och forskningsfokus – Lisa Käll (Sverige), Marianne Kjelsvik (Norge), Maja Bodin (Sverige) och Karen Sjørup (Danmark). Forskarnas reflektioner kretsar kring abortval, abortvård och könat ansvar, utifrån deras respektive läsningar av Bengtsdotters kapitel.