Från redaktionen/KVT nr 1 1980
Margareta Bertilsson, Karen Davies, Anita Göransson och Anna Lena Lindberg

Den onormala kvinnan/KVT nr 4 1985
Karin Lützen

Kön, stat och jämställdhetspolitik/KVT nr 3 1986
Maud Landby Eduards

Genussystemet/KVT nr 3 1988
Yvonne Hirdman

Catrine och rättvisan/KVT 1991 nr 1
Karin Widerberg, Hanna Olsson med flera

Invandrade kvinnor – vad är problemet?/KVT nr 3 1991
Woukko Knocke

Queerstudier i Usa – och i Sverige/KVT nr 1 1998
Eva Borgström

Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen/KVT nr 1 2003
Nina Lykke

Genus och vithet i den intersektionella vändningen/TGV nr 1–2 2010
Katarina Mattsson

”Jag gör henne bara en tjänst.”/TGV nr 4 2014
Denise Malmberg

”Man kan känna utmattningen i luften”/TGV nr 4 2017
Maria Do Mar Pereira

Tillbaka

TGV 41 (1–2): TGV 40 år!

Vi firar vårt jubileum med att återpublicera ett representativt urval av texter – inklusive det allra första redaktionsordet – från Kvinnovetenskaplig tidskrift/Tidskrift för genusvetenskaps fyrtio år långa verksamhet. Vi är väldigt tacksamma för alla inkomna tips – det har verkligen inte varit lätt att välja ur den omfattande och viktiga vetenskapliga produktionen, men tillsammans med värdefull input från er läsare liksom från TGV:s redaktionskommitté, referensgrupp och ansvariga utgivare samt föreningen TGV:s styrelse har elva texter utkristalliserats. Det är texter som visar både på den stora bredden av genusvetenskaplig forskning som denna tidskrift har berett plats för under åren och på den spetskompetens som genusforskare besitter.

Vi har valt att inte publicera repliker på artiklarna eller debatter som de genererat, helt enkelt för att detta inte skulle rymmas inom pärmarna för ett dubbelnummer. När det gäller Yvonne Hirdmans klassiska artikel om genussystemet från 1988 – den överlägset mest nedladdade artikeln i TGV:s webbarkiv (nästan 111 000 gånger!) – vill vi passa på att här påminna om det antropologiska perspektiv på genusbegreppet som framfördes av Lena Gemzöe, Tove Holmqvist, Don Kulick, Britt-Marie Thurén och Prudence Woodford-Berger (1989). Nina Lykkes artikel från 2003 om intersektionalitet är också ett exempel på en text som initierat diskussioner, till exempel debattinlägget av Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari (2003) med replik av Lykke (2003) – en debatt som till exempel Maria Carbin och Sofie Tornhill (2004) sedan fortsatte. Och 2005 var det dags för ett temanummer om intersektionalitet. Många andra viktiga diskussioner har tyvärr också hamnat utanför numret: till exempel om omsorgsarbetsbegreppet, maskulinitet, organisationsforskning, cis-normativitet, genusperspektiv på naturvetenskap och teknik – och mycket annat. Allt detta finns förstås att ta del av i TGV:s webbarkiv här på hemsidan!

Förutom Hirdmans och Lykkes artiklar har vi även valt ut Karin Lützens exposé över bilden av den lesbiska kvinnan under 1800- och 1900-talet; Maud Landby Eduards artikel om svensk jämställdhetspolitik; diskussionen om Catrine och rättvisan som fördes vid ett seminarium kring Hanna Olssons bok med samma titel, om den skandalösa rättegången efter styckmordet på Catrine da Costa; Woukko Knockes undersökning av invandrade kvinnors arbetssituation; Eva Borgströms introducerande av queerstudier; Katarina Mattssons artikel om genus och vithet; Denise Malmbergs studie av kroppsnormativitetens betydelse vid sexuellt våld mot kvinnor med funktionshinder; Maria Do Mar Pereiras undersökning av hur det nyliberala universitetet försvårar feministiska forskares arbetssituation.

Det är ett annorlunda nummer ni håller i era händer, men det innehåller också några återkommande komponenter: en krönika från Sveriges genusforskarförbund, denna gång med urfolksperspektiv, samt recensioner av två aktuella böcker. Vi hoppas att ni hittar både gamla och nya favoriter bland texterna – god läsning!