Bortom gränserna. Ett brevsamtal om språk, tillhörighet och dekolonisering
Ina Knobblock och Elisabeth Stubberud

”Språket fick jag inte med mig som liten”. Unga meänkielibrukares samtal om språkbevarande på sociala medier
Constanze Ackermann-Boström

Tornedalingar om minoritetsskap. Ras och platsens betydelse för dekoloniala motståndspraktiker i majoritetssamhället
Pär Poromaa Isling och Britt-Inger Keisu

”Kyss mig, jag är en sverigefinne!” Gränsdragningar mellan invandrarskap och minoritetsskap i den sverigefinska etnopolitiska mobiliseringen 1980–2020
Tuire Liimatainen och Nina Carlsson

Att komma hem. Identitetsskapande i modern samisk litteratur
Satu Gröndahl

Frispel: Frispel 2020
Liselotte Wajstedt

Frispel: Svensk minoritetspolitik. På jakt efter jämställdhetsfrågan
Jennie Spetz

Frispel: Romsk språkaktivism på 1940-talet
Charlotte Hyltén-Cavallius i samarbete med Fred Taikon

Frispel: Om en uppväxt i en trakt som gränsade till en gränstrakt. Ur Vårt värde
Katarina Kieri

Tillbaka

TGV 42 (4) Nationella minoriteter

Nu har äntligen ett nummer av Tidskrift för genusvetenskap på tema Nationella minoriteter publicerats. Det är tidskriftens första och vi gästredaktörer är oerhört glada och stolta över att ha fått möjlighet att delta i arbetet med numret. Förhoppningsvis kan utgivningen stimulera produktionen av fler temanummer med perspektiv och ämnen som inte fick rum i detta nummer. Arbetet med temanumret inleddes år 2020. Då var det 20 år sedan Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). I samband med detta erkändes fem nationella minoriteter – urfolket samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar – och språken jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli (samtliga varieteter av språken).

Artiklarna i det här numret speglar en rad frågor som är aktuella för nationella minoriteter idag. Givet historiska erfarenheter och graden av organisering står de olika minoriteterna inför olika utmaningar och svårigheter rörande frågor som möjligheter till vidareförande av språk och kultur, språkbytesprocesser, erfarenheter av diskriminering, förtryck eller kolonisering. Också minoritetspolitikens indelning i ganska grova kategoriseringar av minoriteterna är något som måste på olika sätt hanteras. Numret består av fem vetenskapliga artiklar och fyra frispel som alla belyser viktiga ämnen för nationella minoriteter idag.

Charlotte Hyltén-Cavallius och Katarina Pirak Sikku, gästredaktörer